fredag 18 december 2009

Reflektion v.50

Stress!
Jag går vanligtvis genom en typ av energicykel genom en termin. Energin börjar på topp, allt känns inspirerande och intressant, långsamt långsamt börjar energin gå ur en. I slutet av delkursen brukar den avslutas med en hemtentavecka, då man själv får lägga upp tiden helt utifrån sig själv. Detta brukar vara den tiden på halvåren jag samlar ny energi, helt plötsligt läggs allt på plats, det vi har läst om, hur jag har internaliserat detta och omarbetat detta till något eget. Jag har känt att jag har kunnat hålla uppe energin väldigt väl gämförelsevis detta halvår men den senaste tiden har jag ändå känt energin gå ur mig en del. Jag hade hoppats att denna vecka skulle innebära något i den stilen, en energiboost och en liten kick. Vad jag märkte var att skriva något innehållsrikt blev väldigt svårt, därför fick jag inte den positiva känsla och positiva energin skrivandet oftast innebär för mig. Jag har skrivit hemtentor och olika typer av vetenskapliga texter i år och det va länge sen jag va så missnöjd med resultatet, det jag lämnade in. Ändå lade jag ner mycket tid på essän och intervjun. Därför är jag inte jätteglad på idén att publicera eländet här, jag känner att det nästan blir som ett moraliskt dilemma om konsekvensen att inte publicera skiten innebär att jag inte får dom där åtråvärda högskolepoängen.
Jag har funderat varför texten, framförallt essän inte blev vad jag ville att den skulle bli och mitt enda svar blir att jag inte hade något huvudspår, någon riktigt intressant teori eller idé som kunde genomsyra texten, som kunde förstärka röda tråden och rama in texten på ett bra sätt. Jag borde ju kunna teoretisera utifrån vad jag läst innan men det va svårare än jag trodde efter ett år nu utan att ha skrivit något vetenskapligt att väva in teorier, enskilda exempel och egna tankar i ett meninsgsfullt sammanhang. Kanske beror det på att vi inte haft någon teoretisk grund i vad vi har hållt på med denna terminen, detta innebar för mig att texten fick spreta mer fritt och tappade fokus.
Nåväl jag lämnade in i tid och gissar jag får mina åtråvärda högskolepoäng och kan gå vidare till nästa nivå, det kan bli som jag kommer ihåg gymnasieämnen jag var ointresserad av, man läser på lite sporadiskt inför ett prov, man gör provet och sedan kan man glömma innehållet "med gott samvete".

1 kommentar:

  1. Jag säger som Liedman: långsiktig kunskap bygger på ett genuint intresse ;)

    SvaraRadera