Reflektion v.18

Hallå "bloggen", "kul" att ses igen... Har varit lite dålig på att skriva den senaste tiden ... men ska bättra mig. Vad har hänt sedan sist? Jo jag har missat en vecka jag försöker komma ihåg nu i efterhand, veckan gick som följer.
Jag har känt från och till att jag inte kommer framåt tillräckligt snabbt i mitt projekt, min inställning har hela tiden varit att jag vill utforska och skapa. I skapandet kan man förvänta sig något typ av resultat, ett mål, en skapelse eller verk som konsekvens av själva skapandet. I bild har detta kanske varit något att ha tillförlit i, skapar jag något får jag ett resultat. Många andra situationer kan ett arbete inte behöva materialisera sig i någon påtaglig som man kan uppleva med sina sinnen. Läraryrket är fullt av situationer där ens slit inte behöver innebära att man kan få belöning i att ens arbete förändrar. Det kan vara otroligt skönt att få "skapa" i till exempel tusch, för är du klar kan du se det du har gjort, du kan dela med dig till din omgivning, du kan säga "titta titta vad jag har gjort" och så kan människor omkring dig ge respons på det färdiga verket.
I denna gestaltningsuppgift har jag försökt att lägga tonvikten av mitt arbete åt det utforskande arbetet. I detta arbetet har jag ställt mig en grundläggande fråga, vad händer när man filmar något? Likt teoretiker vi har fått provsmaka i utbildningen tror jag att det medierande verktyget man använder också förändrar det man säger, uttrycker, ser och så vidare. Alltså tycker jag att frågan är relevant ur ett rent intellektuellt perspektiv, men min gestaltning skulle inte vara någon avhandling tyckte jag så jag fick söka svar någon annan stans. Jag avråddes från att gå dit jag känner mig som bekvämast, att våga gå ut med sin åra om jag får lov att vara lite kryptisk. Men vad är jag nu? Jag känner att det utforskande arbetet är fascinerande, utvecklande och så. Jag är dock i en fas i mitt liv där jag egentligen inte känner mig redo att fullt ut vara fascinerad och där jag inte känner att jag orkar utvecklas. Samtidigt vill jag göra det bästa av gestalningen. Jag är fast i det dilemmat lite. Ena sidan säger kör, andra sidan säger vänta på mig. Veckans låt: