Esperantoplatsen, för vem?

Det är ganska lätt att se absurditeten i att Esperantoplatsen, en offentlig plats som kommunen ansvarar för, är utformad som Esperantos flagga. En symbol som står för möten jorden över. Möten med ett språk som inte är laddat med makt på samma sätt som andra språk. Just på denna plats har man från kommunens håll schasat iväg ovälkomna personer. För det är inte bara skateboardåkning som motverkas på platsen. Det är skateboardåkaren. Som jag uppfattar det är skateboardåkning mycket mer än bara någon fritidssysselsättning, det handlar om att träffas och göra nåt ihop. Där jag kommer från, lilla västra bodarna, hade ett par olika saker när jag växte upp. Det fanns massa villor, det fanns en skola, det fanns en fotbollsplan, en pizzeria och en plats som inte var upptagen av någon, precis brevid tåghållplatsen. Denna tog skatarna, och varje dag var dom där och skatade ihop. Jag gick förbi dom varje dag när jag gick hem från skolan. Egentligen var det inte mycket mer än lite skrot och tom mark där dom hängde, men platsen blev synonym med dom. Och man kunde se på dom att dom var skatare, dom hade skate-kläder. Uttryckte sig liknande, svetsade ihop sig lixom, som en subkultur i suburbia.
Något liknande kan jag se i bilderna från Esperantoplatsen innan den förvanskades av trafikkontoret/kommunen. Den verkade ha varit befolkad av en grupp. Ett gäng ungdomar som möttes och gjorde nåt ihop genom skateboardåkandet.
Jag kommer och tänka på Ove Sernhede, han vi hade tidigare i utbildningen och hans bok "alienation is my nation" om hiphopare i hammarkullen. Hiphop har jag personligen en starkare koppling till än skate. Jag har lyssnat från och till på hiphopmusik hela min uppväxt och har även varit till viss del aktiv i hiphopkultur. Hursomhelst, vad han beskriver är personer som hittar en gemenskap i en värld där dom känner av ett utanförskap. Min förmodan är att skate handlar om väldigt mycket samma sak. Frågan är då är utanförskapet på grund av subkulturen, eller en reaktion mot ett utanförskap man känner redan innan? Vad är hönan och ägget lixom?
På grund av vad som hände på esperantoplatsen är det ganska uppenbart för mig att skateboardåkarna inte var välkomna för vissa på platsen. Skulle en förklaring till detta kunna vara att dom inte vill vara en del av etablisemanget? Att man som ung vill ställa sig lite på tvär mot samhället? OM det är så, får oxå sådana röster få plats i ett offentligt rum?